Alien

Just nu är jag inne i en väldigt intressant period av mitt liv.
Först och främmst har jag mens, och min verklighetsuppfatning blir väldigt skev då. Självklart hysteriskt sockersug utan anledning och gråta onödigt mycket till filmer.

Men även att jag har en vit månad som jag hittills har följt till fullt och pricka.
Har inte tagit ett enda bloss eller en enda droppe alkohol.
Och det har känts fantastiskt, trotts att jag faktiskt fått ett sug efter att supa ner mig så att jag knappt kan gå, men jag tror det är mensen också.
Musik har varit min drog de senaste 2 dagarna, och jag har helt ärligt varit oförlåtligt dålig på att svara i telefon.
Men jag har dagar då jag bara inte orkar, det känns som att alla tillfällen är dåliga tillfällen att prata i telefon.
Så jag ber om ursäkt för det... <3

Jag går även på en "diet" Inga kolhydrater om jag inte har tränat, och då ska jag äta den inom 2 timmar efter att jag tränat.
Och det har faktiskt gått väldigt bra. Jag älskar att utmana mig själv och lägga om min kost och göra saker jag vanligtvis inte skulle göra.
Sen att jag är lite dum i huvudet och gör allting samtidigt är en annan grej.
Jag vet inte, jag bara tycker om att utmana mig själv både mentalt och fysiskt.
Hoppas att jag får snygga resultat utav det också.

Har hittat en fantastisk rutt runt midsommarkransen, som är på 5 km som jag springer varannan dag.
Sedan kör jag hantlar och fokuserar mycket på biceps och triceps.


Såhär ska jag nog se ut <3

Jag kan knappt vänta på att jag ska få börja plugga!
Nu måste gå och göra mig något att äta. NOM!

mIsErY

Jag har mer och mer tänkt på varje dag att jag verkligen skulle vilja ha en psykolog igen. För det känns som att hur mycket jag än arbetar med vad jag vet får mig att må bra så fungerar det inte.
Men jag mår bra längst in, men det skrapar på ytan, och jag måste erkänna att jag är rädd att det ska lyckas ta sig ända in innan jag gör någonting.
Och om det är någonting jag är trött på så är det att må dåligt.

Har hittat flera bra saker under denna vecka. Delvis Ängsbacka, som är ett litet samhälle vid Karlstad som har massa mindfullness festivaler och allt möjligt, och just nu vill jag inget hellre än att åka dit, jobba och bara må bra.
Jag har mejlat och kolla om jag kan komma in och voläntera under helgen. Men det är lite short notice, och jag kan nog inte komma förens fredag i vilket fall som helst. Ta ledigt från jobbet? Fuck yeah.

Plus att jag bara sitter och bläddrar bland Yogiteas inspirerande lappar på deras hemsida <3 Har fortfarande en skål vid sängen där jag sparar alla de lapparna från mina yogite-påsar. Nom.

Sen måste ja fan ta mig i fittkragen och börja leta efter ett nytt jobb.
Vill ha ett jobb där jag ser fram emot att gå till jobbet varje dag, och det inte bara är same same varje dag.

Oh well.
XOXOXO

The Pirate Solution

Som många gånger förut är jag återigen förvirrad över att vara kvinna.
Jag hatar och föraktar att ha inte ha kontroll över vad so händer med min kropp och humör.
Så, tips på att hantera pms och hur man handskar med sitt förhållande under denna perioden är varmt välkomna för jag vet helt ärligt inte hur man ska handskas med att vara hysterisk i 3 dagar.

Anywho, har börjat kolla upp näringsvärden för att kunna summera mitt och robins näringsintag nu när vi ska börja lägga om våran diet som börjar 1:a nästa månad.

Jag har dessutom totalt fastnat för en sida www.greatglam.com där jag har en varukorg med klädes för 2000 kr... och jag är så sjukt sugen på att köpa den och slänga ut allt jag äger från min gamla garderob för att det är så fruktansvärt snyggt.

Jag har dessutom 2 kassar med kläder som jag tänkte sälja, men jag upptäckte efter några auktioner att tradera är jobbigt och jag inte orkar eller har tiden.

Oh well.
Peace out.

This is my confession.

Jag har varit en dålig lyssnare.
Och jag har gråtit och blivit upprörd över alldeles för mycket.

hitta av en händelse den här länken: Rock your life challange

Och jag tänker skriva ner vad jag skrev. Och det jag är rädd för är att jag har så pass dålig självinsikt att jag hittar på saker om mig själv som inte är sant, att jag knappt vet vad jag ska skriva. Men jag lyckades få fram det här, jag tror jag behöver mer övning.

Step one:

Stå upp för mig själv, tycka om mig själv, ta mig igenom gymnasiet, vara bra på mitt jobb, lärt mig utav mina misstag,
klarat mig ut min deppresion, börjat träna, motarbetat min panikångest, blivit ordningsam och mer diciplinerad,
tycka om hur jag ser ut, att jag tagit mig längre än vad jag trodde jag skulle vid 22 år, att jag tycker om att göra saker för andra
mer än för mig själv, jag är awesome, jag är stolt över att jag klarat av hårda perioder av mitt liv där jag knappt haft pengar,
jag är i ett förhållande med en man jag älskar och vill spendera resten av mitt liv med, jag jobbar på mig själv för att bli en bättre människa
jag har hjälpt och alltid funnits där för mina vänner och människor som behöver mitt stöd, jag gör allt jag kan för att tänka på andra'och på
naturen och vad jag kan göra för att förbättra naturen och hjälpa den. Jag har lärt mig att hitta ett bättre inre lugn.

Step two:

Jag har ett bra tålamod som gör att jag klarar av att vänta på saker utan att skynda in i saker och göra förhastade bestlut,
tålamodet gör även att jag klarar av att göra saker länge och att jag sällan stressar.
Jag är givmild och jag vill alltid hjälpa människor och allt som lever runt omkring mig, jag är passionerad över saker som betyder
mycket för mig och jag är villig att kämpa för det jag tror på.
Trotts att jag är rädd för att göra eller säga saker motsätter jag fortfarande mig själv för att fortsätta växa genom att göra det ändå
Jag har massor av energi som jag älskar att ge till andra!

Step three:

Jag är en givmild, passionerad, vacker och full av energi!
Jag bryr mig om att få folk att må bra och hitta något de känner dig passionerade över och börjar se innåt sig själva.
Jag tycker om att ge folk tankeställare och tänka om. Jag älskar naturen och jag vill fortfarande göra mer för naturen och
allt levande.
Jag tänker fortsätta vara den jag är och se mina mottgångar som en utmaning att pusha mig själv och hjälpa andra människor.

Ibland måste man läka sig själv.

Mockingbird

Är jag lycklig?

Ja, jag bara SKITER NER min jävla lycka hela tiden.
Och jag vet inte varför? Vad hände med bruden som aldrig grät?
Vad hände med hon som var konstant positiv och trodde på sig själv?
Hon som kunde dansa mitt på tunnelbanan och skita i vad alla andra tycker?
Jag har märkt att när man bara umgås med folk som tycker illa om sig själva och inte är positiva så smittar det av sig.
Jag tycker inte alls om det.

Jag har glömt hur man flyger.
Jag bara står på startbanan och väntar på att lyfta.

Knull De Luxe

Tja.

Nu tänker jag ta upp en sak som har diskuterats i helgen.
Trekanter, där man själv är en del av ett par som har trekant med en utomstående.

Det finns mycket att säga om det. Jag tror personligen att detta kan ge en frisk fläkt i förhållandet då det är lätt att man kör in sig i rutiner och har princip likadant sex, lika längre osv.
Det är helt enkelt som att ta in en ny kock i köket!

Det som är värt att tänka på och skall diskueras mellan varandra, om det är planerat eventuellt alla tre, vad som är ok under sexakten, och vad som inte är ok.
Bara för att göra det enkelt för alla och för att det inte skal bli några sårade känslor.

Är det tex inte ok för tjejen att suga av den andra killen (2 killar 1 tjej) men hon får ta den i 2:an?
Är det är ok för killen att ha penetrationssex med den andra tjejen (om det är 2 tjejer och 1 kille tex) eller är det endast tillåtet med beröring och oralsex?


Rädslan för många i ett förhållande är nog tankar som dessa:
- Tänk om han tycker hon är skönare än mig?
- Tänk om hon tycker han har en större och bättre kuk är min?
- Tänk om han/hon upptäcker att han/hon tänder mer på andra än på mig?
- Kommer jag bli lämnad utanför och inte få någon uppmärksamhet?
- Jag vill inte dela med mig utav min partner, utan jag vill ha honom/henne för mig själv.

Vilket är helt förståerliga frågor, men prata med din partner så kommer du se att han/hon förmodligen har exakt samma tankar.
Och TÄNK inte för mycket, det är bara sex, och det är bara en kul grejj som man inte skall ta för allvarligt på.
Sex är kul, så varför inte dela med sig?

Jag röstar för att fler par har trekanter, för att släppa på normer och kontrollbehov!

Jag tänker även länka till en utav de roligaste reklamerna jag sett på länge!


KNULL DE LUXE

Way Out West med Mens

Alltså... PRINCE ska spela!
Hur jävla bajsballt är inte det? Plus att jag inte varit på festival sedan... 08? 09? I dunno.. för länge iaf.
Är dock väldigt besviken på Arvika i år. Royksopp, är det det enda bra band de kan hitta? Crappers, oh well. Det passade ändå inte in i mitt jobbschema. Men den här festivalen ska jag fan gå på! WOOO!

Just ja... pengar... spara pengar... Hoppas jag har pengar tills min tatuerings tid nästa vecka. Gottah check it out.

Puuh, no problemo.
Är glad över att min pms och mens är över, den är verkligen inte nådig.
För tänker nu berätta och konstatera 2 saker jag har kommit underfund med denna vecka.

1.
Jag hatar att inte kunna kontrollera mina känslor och mitt humör. För jag är en oftast ganska lugnt och sansad människor, som många gånger har svårt att lyssna då jag konstant är uppe i mitt eget huvud hela tiden, men ja, jag är kontrollerad även när jag fuckar ur och go bananas ibland.
Och att helt kontrollerat börja gråta en halv natt över att man inte är 17 längre (för att jag saknade människorna och det slags livet) är bara inte jag.
Och att vara så känslomässig och föra över tråkigt humör på andra är något jag inte heller tycker om, plus att jag beter mig väldigt kvinnligt, vilket jag annars inte gör. Vilket genast leder till slutsatts nummer:

2.
Jag hatar att jag är kvinna. Och jag ska nu försöka förklara hur jag menar.
Jag hatar typiska kvinnliga egenskaper och beteenden som tex; gnälla, aldrig vara nöjd, skvallra, prata skit bakom andras ryggar, surar helt ologiskt, tjatig och vara pedantiskt osv.
Vi vet alla hur det är. Och jag vet att jag är mycket av det där och gör sådant from time to time. Och det är de sidorna jag inte tycker om hos mig själv.
Jag minns att jag lärde mig tidigt att man inte ska lita på tjejer just av den anledningen. Och problemet är bara att jag själv är tjej. Hur fan löser jag det här? Och det är min kaka just nu, jag måste lära mig acceptera att jag faktiskt är kvinna och att mina egenskaper kan vara könsrelaterade, eller inte. Men det är mina sidor som jag antingen måste släppa eller göra något åt.
Jag har dock fortfarande svårt för typiska tjejbeteenden.

Så. Tack. Känns skönt att skriva ner det.
Nu, ska jag nog ta mig en kopp te och göra lite morgonyoga.

Tack för mig <3

Watcha Got

Ni vet den där känslan av att man är sugen på något, eller att man saknar något?
Och vad man äter, intar eller gör så hjälper det inte?
Bara en konstant saknad av något i kroppen. Förmodligen är det bara hjärnan som har fuckat ur någonstans på vägen.

Men att få stilla känslan av att träffa någon man saknat är nästan oslagbar.

Ja måste skkaffa mig en almenacka då smartphone är helt ute ur mitt liv för tillfället. Och dessutom skicka in den nya jag köpte som var skit.

Anywho.
Jag tror jag ska försöka göra lite yoga och dricka te.
Sedan jag kom hem från Thailand har jag dessutom intte lika stor matlust, eller mer att det tar mycket längre tid innan jag blir hungrig, och allt jag ätit idag är 2 mackor, 1 sallad och en kaka. Och några koppar kaffe såklart.

Oh well.
Behöver komma igång och göra något ikväll. Jag behöver vara produktiv på något sätt, så jag kan fokusera min trasiga hjärna på något.

XOXO

Back Into The Future

Ibland så springer livet verkligen i förväg.
Appråpå det ska jag börja springa.. ska bli så skönt innan det blir höst.
Min hjärna är aldrig riktigt i det ögonblick som jag är i just nu.
Och det värsta är att jag märker verkligen skillnaden på hur vi mådde när vi var i Thailand och hur fort jag påverkas av hur jag och Robin mår när vi är i Sverige.
Och det läskiga är att jag kan inte säga exakt vad det var. Och jag försöker verkligen hålla mig igång och tänka på allting annat förutom hur bra vi mådde när vi var där, men ibland är det svårt.
jag försöker fokusera på träningen igen och annat som jag vill göra, och jag tror att det viktiga är att ha mål varje vecka.

Det enda som är lite adhd just nu är att How I Met Your Mother är på tvn och att jag har svårt att koncentrera mig.

Men denna vecka så har jag lärt mig att jag verkligen tror på mig och Robin fortfarande. men det läskiga är att jag verkligen märker hur otroligt pressat vårat samhälle är här. Vi har så extremt mycket press på oss under våra jobb, vardag och familjer. Det är verkligen helt hysteriskt.
Jag kände det så fort vi satte i Sverige igen, och jag är verkligen orolig hela tiden för hur vi ska klara av att vara i Sverige ända tills vi åker till Thailand igen.

Jag hoppas vi kommer kunna spara tillräckligt mycket pengar så jag har råd att spara ihop tillräckligt mycket pengar tills vi åker.
Kommer lägga mycket pengar på tatueringen, och förmodligen en hel del träning.
Ska börja åp Thaiboxning och vill verkligen fortsätta med poledancing, och börja springa.. och simma, när tatueringen har läkt.

anywho.
Jag mens, känner mig fortfarande lite konstig.

Puss på er <3

Us

En sak som stör mig otroligt mycket är: internationella kvinnodagen.

När fan är internationella mansdagen då?
Mycket vanligt svar:Det är alla andra dagar på året"
Och det är BULLSHIT! Vilka är det som låter männen ta över hand? Jo vi kvinnor!
Kvinnor är pussys! THAT'S WHY! Om vi tjejer bara tog tag i oss själva och slutade vara så "åh nej, jag är så dålig och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till, jag vfill juh liksom synas och få som jag vill, men jag vill att andra ska fixa det åt mig så jag fortfarande kan gömma mig i mitt lilla musskal"

En arbetskollega till mig fick reda på att hon tjänar 4 kr mindre än mig, blev skitarg och frågade: Varför har du mer än mig? Gud vad orättvist!
"För att jag såg till att få högre lön för jag vet att man måste kämpa för att få det man vill ha"

Det är det som är problemet, tjejer tar inte för sig. För de tror att vad de tjänar i pengar är vad deras egenvärde är. Om de har dåligt självförtroende tror de att de är värda en lite sämre lön, och tror de att de är lite sämre än deras manliga arbetskollega, ja då presterar de lite sämre. Det är bara logiskt.

Nästan INGEN arbetsplats ger folk olika lön pga kön längre, så att ge tjejer fördelen att de ska få högre lön bara för att de inte vågar stå upp för sig själva.. Är det verkligen jämnställt? Det tycker inte jag.
Edit:
Självklart finns det fortfarande chefer som ser ner på kvinnor och har en kvinnosyn från 1800-talet, och som tycker att kvinnor inte ska tjäna pengar. Men varför då ta en sådant jobb? Sök jobb någon annanstans och låt denna äckliga ras män dö ut?
De existerar oftas inom väldigt mansdominerande yrken kan jag tänka mig så som byggbranschen och liknande. Men varför inte se det som pepp och kämpa mer för sitt arbete och komma dit man vill?



Och samma sak med att sänka kraven på att tex komma in som brandmann. Va fan är det?
För att det är diskriminering att de ska klara en standard för att rädda liv?
Det finns många kvinnor som klarat provet, för att de har kämpat för det.
Men sedan finns det de kvinnor som inte riktigt orkar, så då tycker de att det är orättvist och därför borde kraven sänkas för annars måste de kämpa för det.
Tex, man ska kunna släpa en 80 kg docka 10 meter.
Men eftersom lilla lisa är tjej, så behöver hon bara klara 65 kg 9 meter.
Hon blir brandman och springer in i ett hus; Bertil en kraftig man på 65 år, väger 85 kg, hon behöver släpa ut honom till säkerhet. Kommer hon klara det? Kanske, om hon har tur. Men är det RÄTT att människor eventuellt ska behöva riskera sina liv för att det ska bli LÄTTARE för kvinnor att få vissa yrken när yrken kräver vissa kriterier för att det faktiskt handlar om andra människors liv.
Det tycker inte jag.

Plus om att det ska bli jämnställt får alla tjejer sluta ha på sig urringat för att få saker, de får inte tränga sig först i kön på en krog för att de har sugit av vakten en gång för ett halvår sen. Vi får inte se för sexuella ut på jobbet ett utnyttja våra kroppar för att få som vi vill. För killar kan juh inte det, så varför ska vi kunna det?

När senast var det en kille som tyckte att det var könsdiskriminering för att han inte kunde få rollen för en bh reklman?
FÖR HAN HAR INGA TUTTAR!
Ja men det är diskriminering.
Men han har inte de fysiska anlagen för det.
Ja men han ska kunna om han vill, och då är det diskriminering.

Tjejer vill ha uppmärksamhet för sina kroppar, och det respekterar jag.
Jag tycker att om vi nu är så osäkra många gånger, eller helt enkelt för att det är vackert och kul att vara kvinna så ska man få vara det, men kom inte och klaga på det sen bara för att du inte kan göra saker i dina jävla högklackat.

Äh, fan.
Den här världen är så fucked up som den är.

Tack för mig! Puss på er.

Varför äta ersättningsprodukter som ser ur och "smakar" som kött?

Myt 1: Otaliga gånger har jag fått frågan varför jag äter saker som ser ut och "smakar" som kött. För gör man det då tycker man om kött och då ska man äta det, för annars är man en slags hycklare som inte bara lever på sallad och bönor.

Myt 2: Sedan är det självklart att kött är den enda logiska källan till b12 och om man måste äta tillskott då äter man inte som man ska och då blir man undernärd och då är man dum i huvudet.

Svar 1
Jag äter det för att jag tycker är gott. Och det brukar jag oftast låta räcka som svar, men jag tycker det är intressant att se hur arga och missnöjda folk blir med det svaret.
Om de kan säga att de vill äta kött och äta kadaver för att det är gott varför kan inte jag då få äta soja som man kokat och trixat lite med så att det blir till en klump som man kan tillaga på lite olika och roliga sätt?
Jo, för då är man en hycklare, för vegetarianer/veganer tycker att kött är äckligt.

Jag tvekar dock starkt på att jag skulle kunna äta en slags köttbit i dagens läge och tycka det var gott, jag fick i mig en bit rökt kött på en festival förra året när de trodde jag ska "viltrulle" när jag sa "vegorulle" och jag kräktes inte, men det var riktigt vidrigt.

Anledningen till att man blir vegan eller vegetarian kan skifta i moraliska och etiska aspekter. Jag gör det för att jag tror att man håller kroppen renare om man inte äter kött, och även för ett rent samvete. Jag tycker inte om att äta något som har varit en levande kännande varelse.
Sedan är inte jag heller perfekt, jag använder 99% utav fallen sojaprodukter även när jag lagar mat och bakar. Men jag är fortfarande extremt svag för ägg. Men jag drar ner på det också. Men huvudsaken är fortfarande att jag gör vad jag kan.
Jag vet att det är bättre att jag endast äter ägg 1 gång i veckan än att jag äter alla slags animaliska produkter som går att få tag på.
Jag har tom börjat anpassa mitt smink och våra hygienprodukter efter vad som är natur och djurvänligt.



Svar 2:
Det finns b12 i massor utav sakerna vi veganer och vegetarianer äter idag.
Många företag att delvis tillsatt det i vissa produkter, så som smör eller sojamjölk eller liknande. Sedan finns det faktiskt naturligt i baljväxter.
Så det är en myt som suttit kvar sedan 90 talet, precis som att mjölk ger starka ben och friska barn. Mjölk har blivit ett svenskt lantmärke, så då måste det vara bra? För man kan inte gå ut med att mjölk som vi druckit så mycket och tryckt i våra barn faktiskt inte har någon speciellt stor inverkan på hur barnen mår? Nej, för det är absurt.

OCH hur många köttätare är det inte som inte äter grönsaker och frukt och som missar alla viktiga vitaminer och antioxitander osv som också är jätteviktiga att få i sig?
Nej men då kan vi äta vitaminer på burk!
Men de är onaturligt att en vego skulle äta tillskott för då är han/hon dum i huvudet som inte äter en komplett kost som måste innehålla kött som ger dig alla näringsämnen som finns i hela världen.
Så mycket bullshit folk vräker ur sig när de inte vet någonting.
Men jag har aldrig varit den som är den. Jag kan tom tillaga kött bättre än många jag känner, och även det finner jag intressant.
Jag har bättre kostvanor, ser bättre ut och mår bättre än många jag känner.
Och jag får otroligt ofta kommentaren att jag verkar leva så hälsosamt. Vilket jag gör. Jag är nöjd med mitt liv och jag älskar det!
Och om jag nu vill pressa i mig en hel påse med tzay, då jävlar tänker jag göra det!
För det är inte bara gott, jag gör det för att min kropp ska må bättre, naturen och inga djur behöver skadas för att jag ska kunna njuta av en måltid.
Det är sådant som gör min dag.
Tack för mig <3

Rotfruktsgryta

Idag lyckades jag med en helt fantastisk gryta så jag kände att jag är tvungen att dela med mig!

denna måltid är för 2 personer + 1 matlåda

4-5 palsternackor
4-5 morötter
1/2 kålrot
Det yttersta, mörkgröna på en purjolök

marinad som rörs ihop i en skål
ca 1/2 dl olivolja
1/2 apelsin
2 vitlöksklyftor
en klick honung
salt efter behaaaaag

stek rotsakerna i marinaden tills de nästan får en stekyta
och häll sedan på ca 5-7 dl vatten.
klicka i en buljong (gärna de nya fond de chef i må engångsförpackningar! MUMS!)
vilken ni vill, jag tog grönsak, men om ni nu är köttätare kan ni nog även ta hönsbuljong, klicka även i en sprutt med tomatpuré och lite svartpeppar.
jag hade även i 5 stycken hela kardemumma "frön", dock inte alla som har det så det kan man skippa :)
Sedan lät jag det koka så att de var lite mer än färdigkokta, 2 minut innan man tar av det från plattan slänger man i purjolöken, bara så att den blir varm.

Om man vill så kan man även steka på lite sojakorv (eller vanlig korv) vid sidan av och sedan ha i!

Sedan strödde jag även på lite hackade äpplen! Blev fantastisk fantastiskt gott!
Och självklart en liten klick sojayogurt.
Borde ha tagit bild, men jag åt upp det istället ;)

Massa kramar <3<3<3<3

Potatis

Jag har just suttit i 30 min och letat efter en medicin somska på något söätt ta bort mitt problem.
Örtmediciner, för "riktiga" mediciner får man bara så mycket bieffekter utav..

För jag orkar helt seriöst inte.
Jag är så jävla trött på att.. jag vet inte.. Jag vet att jag bara behöver komma över mig själv på något sätt.. Men jag har verkligen ingen jävla aning om hur.
Hur fan gör man? Och jag pallar fan inte gå i terapi.
Fast jag har iof fått det rådet för 2 år sedan. Han kanske hade en poäng.
Jag har typ inte ens någon jag kan ringa och prata med, för jag vet att ingen kommer ha någon bra lösning.

Jag vill inte säga att jag ger upp, men jag vet fan inte vad jag ska göra.
Hur ändrar man något man velat varje dag sedan man var 6 år?

Kuken i röven

Jag är verkligen så jävla trött på att vara ledsen hela jävla tiden.
Jag vet inte om det bara är någon slags utjämning för att jag är glad 5 dagar i veckan, så måste jag grina i 2 eller?

Och jag är så JÄVLA trött på att INGENTING blir fucking gjort och inga löften hålls och är det bara jag som är helt jävla dum i huvudet och krävande eller vad är det för fel på den här situationen?!
Ska jag bara ge upp eller är det kanske dax att bara skita i allt.
Jag är trött på att göra allt själv.

Nu ska jag skära mig i armarna och dricka sprit.
SUG MIN KUK

Drömmar, #1

Jag och Robin skulle åka iväg, för vi hade bestämt för länge sen att vi skulle åka på en weekend.
Jag ville inte, vi hade juh så mycket att göra hemma. Och jag hade ingen aning om var vi skulle.
På tåget ser jag att robin har gjort en massa saker i vårat badrum, han har satt upp en hylla och en massa speglar. Det är jättefint. Men han hör mig inte för han är inte där. En spegel med 4 speglar som man kan veckla upp eller ner, ovanpå varandra, vad har man en sådan till?
Vi kommer dit, jag ser en spökflicka som hela tiden drar i mig för att se till att jag kommer in i huset, ingen annan ser henne. men jag vill inte gå in där!
Spökflickan fortsätter dyka upp och dra mig i riktning in mot huset, Robin ser ingenting.

Väl inne i den stora herrgård som vi kom till upptäcker jag att vi är där som en grupp, de packar upp en massa god mat. Men ingenting är vegetariskt
Jag frågar hur vi gör med maten, och kommer genast på att vi kom överens om att jag skulle ordna maten själv för den här resan.
Det löser sig säkert.

När jag sedan börjar se mig omkring i allrummet vi är i så inser jag, att alla har anorexia. Den här resan är en rehab för människor med ätstörningar. Vad gör vi här?
Men jag vet att vi bokade den här resan medvetet.
En kille fångar mitt intresse speciellt då han är väldigt stor och har en kraftig benstomme och breda axlar. Han var den som såg mest sjuk ut då han sjukt undernärda kropp och skelettsmala armar blev en sådan konstrast till hans stora bröstkorg och stora insjukna ansikte.

Vi ska ut på gården, det är klassiska grusgångar. Det är många som bor på herrgården, men de är olika hus, olika avdelningar, vad är det här för hus egentligen?
Någon skriker, jag inser att det finns en sjukdom i huset, som sätter sig i hjärnan.
Jag minns inte hur det hela började, men två små tentakler sätter sig i pannan på dig och dina ögon vrids in i huvudet, det tar några sekunder, sedan vaknar du upp och har precis samma tentakler som kommer från.. jag såg aldrig var de kom ifrån. För jag sprang. Jag hör hur folk börjar skrika, jag ser hur nyfikna grannar tittar ut genom de många många fönstren Eller är de också sjuka?

Sedan vaknar jag. Minns inte så mycket mer.

When She Loved Me

Ikväll fick jag en sådan kick i medvetandet så det hette duga.
Jag ska inte på stå att jag är en hemsk fru. Men vem har jag blivit?
Har lovat baby att vara glad ikväll nu när han inte är här, och det är fan en utmaning bara att inte börja gråta när jag skriver det här.
Men jag har lyckats sansa mig relativt bra hela kvällen.

Jag har funderat mycket, sedan han åkte och jag har ingen aning om vad jag har gjort i snart 2 timmar egentligen. Lämnat in en läxa som jag inte vet om jag kommer få godkänt på, men skit samma. Jag har ingen motivation alls.

To the case.
Jag är en egocentrerad, gnällig, och påfrestande flicka med kontrollbehov.

Och det värsta är att jag inte har sett det här. Jag har inte sett det här alls.
Hur har jag inte kunnat det? Jag har tyckt att jag offrar allt som alltid lagar mat, diskar, tvättar och städar för att vi ska ha det fint här hemma.
Men är det egentligen det som är viktigt? Har jag redan kommit så långt att jag mentalt är en 40 årig utsliten kärring som inte kan se annat än hur skitigt det är på handfatet i badrummet?

Har jag försökt på fel sätt? Jag är inte ens säker på vad jag ska göra av med mig själv ikväll. Å ena sidan vill jag att Robin ska komma hem till ett paradis ikväll och bara: OMG, Hon älskar mig och jag har inget att vara orolig för!
Men hur ska jag kunna åstadkomma det? Vad är det jag behöver göra egentligen?
Är inte det bästa sättet att visa att jag älskar honom genom att förändra mig själv istället för att försöka arbeta röven av mig med saker han egentligen inte bryr sig om?

Jag har så extremt svårt för sådana här kvällar, jag sitter hemma och Robin är ute och tokfestar. Men samtidigt, så fick jag det berättat för mig, hur många gånger har det inte varit tvärt om? Robin måste jobba och jag springer runt och festar och roar mig. Och allt jag gör nu är gnäller över hur ensam jag känner mig varje kväll och att jag har så tråkigt.

Jag har vetat att det ska vara såhär. Men att acceptera att Jag och Robin kommer ha det såhär i x-antal år till. Jag vill verkligen inte acceptera det. Det är det som har varit mitt problem. Jag väntar bara på den dagen då allt ska vara över och vi kan få ett normalt liv som ett par. Men det kommer inte hända. Inte än på några år.
Det är juh det här jag alltid har velat, lära mig att vara själv, och samtidigt har jag en fantastisk relation. Hur jag kan inte vara nöjd med det här? Det är en fantastisk möjlighet att göra alla de saker jag alltid velat göra.
Johanna. Ta tag i dig själv och börja se saker för vad de egentligen är.
Det här är ditt liv, gör det till så som du vill ha det.

Och allt jag gnäller på, och alla människor.
Jag ska sluta med det, det är inte hälsosamt. Jag har fokuserat på helt fel saker i livet. Snart är mina kurser över, och jag ska eventuellt söka nu inför hösten.

Och jag ska sluta vara ett sådant kontrollfreak, för det är när man släpper som de stannar för de vill inte för att jag håller i dem för att jag är för rädd att han ska försvinna. Han som betyder mest utav allt, han som gör luften värd att andas.
Hur kan jag ha kvävt honom så länge utan att märka att jag skadade honom?

Det är så många tankar som bara flyger omkring i huvudet på mig just nu att jag inte är säker på vad fan jag ska göra av allt. Men det ordnar sig.

Tack.
För allt kommer ordna sig.

Heaven Nor Hell

Egentligen skulle jag inte vilja prata om valet, och Robin påpekade saken senast igår, att jag ältar saker för mycket. Och det vet jag att jag gör. Men det kanske hänger ihop med min naiva sida, att jag verkligen vill att folk ska förstå eller att jag inte vill ge upp? Äh, jag vet faktiskt inte, but my point being:

Who the hell cares?

Detta är vad majoriteten utav Sveriges befolkning har röstat fram, och om ni verkligen är så upprörda över detta, varför gjorde ni inget innan? Vi visste typ alla att majoriteten utav vårt folk kanske inte har huvudet på skaft, ser saker klart är är helt medvetna och levande i Nuet. De tror att genom att ta från andra kommer ge dem mer, eller att göra saker bättre för sig själv ska göra saker bättre.

Ni kunde ha deltagit mycket mer, gjort något för att det inte blivit såhär. Engagera er mer som folket som stod i alla valstugor, diskutera mer och prata politik och kanske tom veta exakt vad allt handla om? För jag tror att många inte vet det.
Jag erkänner att jag själv inte alls har full koll, och jag vet att det finns downsides med att jag röstade på Miljöpartiet, de har inte speciellt omfattande politiska åsikter utöver miljön, men det är där jag står.

Och resten av folket har förmodligen gjort samma sak, bara med mer egoistiska motiv.
Men det är så världen fungerar idag, och kommer förmodligen göra ett tag till framöver. Jag hoppas varje dag på att folk ska bättra sig, och jag gör mitt bästa för att göra folk i min omgivning mer medvetna och tänka lite extra.
Och framför allt ändra sin inställning till livet och allt som händer.

Saker blir vad man gör det till.

Du är din egen lyckas smed.

Några utav mina favorit uttryck, och när jag själv inte tänker på det har jag människor runt omkring mig som påminner mig om att det faktiskt är så mycket roligare att vara glad. Positiva saker händer när man tänker positivt.
De negativa sakerna som händer har jag börjat skratta åt när jag märker att de triggar mig, det är verkligen livet, jag själv, som sätter mig på prov.

"Oh, oh. Undra om hon blir arg nu?"
"Det här MÅSTE hon bli förbannad över"
"Kom igen, bara bli lite irriterad. Det här är juh faktiskt helt orättvist!"

Och när jag ser på problem som en utmaning, blir det helt plötsligt roligt och motiverande.

Tänk om svenska folket. <3

Monday Morning

(Jag är grym på att göra logos <3)

Jag sa upp mig förra veckan, och livet rullar vidare.

jag känner att trotts att jag sköt på det jävligt länge, och jag var nervös, så känns det så himla mycket lättare nu. Jag känner mig mer inspirerad och glad än vad jag var förut.

Ska börja kolla på inspiration till min tatuering ordentligt. Måste dock bestämma mig vilken stil jag ska ha på den.. vill ha asiatiskt.. fast ändå inte. I dunno.

Jag har dock sökt lite jobb jag vill ha, och det känns väldigt bra.
Jag hoppas att jag ska hitta något. Eller jag vet att jag kommer hitta något så det är inte problemet, hoppas bara att jag ska hitta ett ställe som verkligen fungerar den här gången :)

Malin är på väg hit för att gå en kvällspromenad med mig, har saknat det massa.
Så det ska bli sjukt mysigt.
Ska även vid lön inhandla lite saker till mitt planerande utav cafét.
Så som budget uträkningar, ska kolla upp lite leverantörer och annat som man kan behöva göra. Det ska bli sjukt kul, eventuellt även jobba på logga och personal osv osv. Är sjukt pepp!

kommer dock inte avslöja för mycket då jag blivit påmind om att mina ideér är så grymma att om jag pratar om dem för mycket kommer någon sno dem!
BEATCHES.

Puss på er.

Nej nu jävlar i min lilla låda...

(Det här är från hemsidan jag följer där jag gör alla mina träningspass, it is true awesomeness.)

Känner för att börja blogga igen. Hrm. Dunno why.
Saknar att skriva antar jag.


Just nu händer det en del dramatiskt måste jag erkänna.
Kan dock inte skriva ut allting på internetz, men det kommer när det kommer.
Ska fila lite på mitt cv nu iaf, det behöver juh faktiskt uppdaterats!

Jag kommit igång med min träning igen och jag försöker föra dagbok på vad jag äter och vad jag tränar, mest bara för att inte get to lost.

Samtidigt som jag jobbar och tränar så pluggar jag och för tillfället är det småföretagande, där läxorna är löjligt lätta och jag behöver knappt läsa i boken, dock tråkigt men ganska skönt.
Och Information och layout, dötråkig bok, men som tur är så är jag så jävla smart <3

Idag så konstaterade jag och Linda på jobbet att alla inte är så duktiga på att skriva upp i våran produktionskalender alla saker vi bakar hela tiden, så för att konstatera det uppenbara släpper Linda kommentaren:
-Vad heter jag?
- Eeeeh... ja Linda?
- HAHAHAHAHAHA! Nej jag menar vilket datum är det?

Jag skrattade hårt och länge åt henne, hon lyckas alltid förgylla alla ögonblick.

Jag ska denna månad verkligen börja jobba mot mitt mål, mitt café, mycket mer.
Jag skall skaffa en bok och börja skriva ner mina ideér, och göra kalkyler och uträkningar på allt som jag behöver göra inför The Big Bang.
Hur mycket jag behöver spara ihop, och jag funderar även på att börja lägga upp lite recept och ideér till menyn.

See you around darlings.

Awesome

JAG ÄR FUCKED UP FUCKING AS TIERD OF FEELING LIKE CRAAAAAAP.

Någonting i mitt liv är väldigt fel.
Jag vet inte vad det är.
Just nu känns allt bajs, skola, jobb och jag känner mig tjock igen.
Inte jätte, jag tycker jag ser snygg ut i spegeln typ.
MEN VARFÖR I HELVETE SITTER DE ENDA PAR OSTRETCHJEANSEN JAG HAR SOM EN JÄVLA BAJSKORV PÅ MIG?!
Och varför har jag inte gått ner i vikt när jag tränat asmycket den senaste månaden?!??!?!

Jag känner mig bara så jävla aggro och bajs.

Aja. nu ska jag in till stan och äta med babe.

Kära KP...

... jag får ibland näst intill hysteriska utbrott om jag inte får ta på min pojkväns penis.
Är jag onormal?

MVH
Osäker tjej

Seatbelt

Trotts att jag faktiskt inte har något vettigt för mig och jag inte jobbar speciellt mycket just nu så har jag fortfarande asmycket att göra.
Är fullbokad hela denna vecka, och typ fullbokad hela nästa vecka.
It's extreeeeeeme.

Plus att jag har återupptäckt att jag inte är bra på att spela tvspel.
Eller jag är bra, men jag blir så lätt uttråkad. Jag spelar i typ 5 min, sen vill jag göra något annat.

Har varit sjukt seg denna morgon så jag tror att jag ska pigga upp mig på vägen till jobbet på något sätt, det är iof sjukt kallt ute och bara det gör att man blir jätte pigg så fort man kliver ut genom dörren. WOHO! \o/

13 Juli så smäller det :3
hihi. <3

Travel Light

Jag har nu suttit en hel dag framför en laptop på ett cafe inne i stan och jag känner hur hela min hjärna känns som en trögflytande massa som bara skvalpar runt i mitt kranium.

Det är en hel del jag har planerat på att göra imorgon, måste fan nästan göra en lista:
- Åka till jobbet och storstäda och prata med lovisa, om jag får godkänt utav chefen.
- Ringa en annan chef på ett cafe för att boka tid för att komma in och provjobba.
- Gå och klippa mig.
- Gå till komvux
- Träna med syster 17.30
- Flytta saker från huset.
- ev. plugga.

Det är hysteriskt mycket som händer just nu och ibland känns det inte alls som att min hjärna hänger med. Och jag är inte säker på vad jag ska göra för att kunna klara upp allting, men jag vet att allting kommer få alldeles utmärkt dock.
För jag och <3 ska gifta oss i sommar, och jag har precis börjat kolla på vad vi behöver göra, ansöka och skriva under, skicka in osv. Och det verkar inte vara så krångligt som jag trodde att det skulle vara.
Men men. Det kommer bli awesome :) Något jag ska engagera mig i denna vecka känner jag faktiskt.
Ska fixa med min e-legitimation så att jag kan fixa min utbildning också.
Skicka mejl till min ex-rektor och fixa tenta-tiden också. Och åka och hälsa på komvux och fixa massa saker.

Urs. Har värsta suget just nu också. Jag hatar programmen i huvudet ibland -.-
Vi får se vad jag gör. Men men.
Har en timme kvar jag ska spendera här på cafét. Undra om jag ska göra något vettigt som att fortsätta plugga eller om jag ska göra något annat?

Aja. puss.

Beware of Bathrooms

Har just varit ute på över en timmes promenad med Toffs.
Det har verkligen dragit igång massa mysiga minnen, samtidigt som det känns rätt ledsamt att återigen sakna sina ungdomsdagar.
Men det är alltid mysigt att prata av sig och bara snacka skit tillsammans med sin bästa vän en söndags kväll.. <3

Jag och <3 gick och såg Avatar igår. Och det är verkligen en utav de bästa filmerna jag sett. Jag var i trans i typ 1 timme efter filmen..
<3 sa att han också ville flyga på häftiga flygande drakdjur och vara en blå smurf.
Och det jag blev mest besatt utav var att jag också vill ha en sådan connection med naturen. Att känna varje träd och se själen i allt. Vilket jag nästan kunde göra när vi gick därifrån.. det var faktiskt en smula jobbigt.
Så efter det började jag läsa om Gaia teorin. Och jag har iof haft tron om att vi alla är sammankopplade, men efter den här filmen så slog det mig verkligen rakt i bakhuvudet. Och jag insåg hur förstörd våran värd är, hur onödiga alla våra vanor och alla våra moderna och nödvändiga saker vi har. Jag ville verkligen inte ha det.
Jag vill också leva av naturen och vara en del utav kretsloppet och naturen och inte vara den enda delen utav Jorden som faktiskt arbetar emot det som resten utav jorden förstår och har en inbyggd förståelse för.
Var tappade vi den förståelsen?
När slutade vi se att vi har en del utav allt som finns och att vi alla är sammankopplade och att allt har en själ?
Hur kunde vi börja tro att vi bara kan ta och ta och att inget någonsin kommer ta slut eller att det kommer få några konsekvenser?

Och det som jag nästan tycker är jobbigast att acceptera är det faktum att det inte finns någon återvändå. Vi kan alla göra vad vi kan, men det är fortfarande så otroligt många människor som inte ser att allt på våran planet har ett band, att vi alla är samma levande och fantastiska varelse.
Att stjäla, ta, förråda eller tom döda en annan människa eller varelse är som att hugga av en egen kroppsdel. Och att vi förbrukar så mycket vi inte behöver utan att ens värna om det eller förstå innebörden utav det vi gör.
Det skrämmer mig.

Men. Iaf.
Det känns ganska skummt att inte jobba 5 dagar i veckan längre, utan bara 3. Men det får duga, jag hoppas jag kommer upp i arbetstimmar, och att jag eventuellt ska komma in på "starta eget"-kursen på jensen vuxenutbildning. Det vore nice, för nu jobbar jag så pass mycket att jag kan plugga. Så ska man söka csn också. Det blir nice om jag får lite pengar från dem också.

Nej, nu har jag skrivit för mycket.
Men.. puss på er.

Don' Be a Hero

De senaste veckorna har jag varit stressad över 2 saker: Flytten och elräkningen.
Den här elräkningen har verkligen gjort mig galen, jag har sprungit och kollat var och varannan dag om pengarna finns på mitt konto eller inte.
Men det gör de fortfarande inte, och jag får magknip av sådant här. Jag betalar alltid mina räkningar typ 3 VECKOR INNAN SISTA DATUMET!
Puh. Men jag har lyckats släppa lite på min "ekonomikris" eftersom jag inte kommer ha några utgifter alls i 2 månader, utöver mat och min mobilräkning.

Jag kommer verkligen sakna huset, men allt som kommer med att vi flyttar är så mycket bättre. Jag är dock nojig för att det kommer bli småkaos i huset utan oss.
Jag vet inte varför, eller så kommer det blir ännu bättre än när vi bodde där.

Jag tycker verkligen det är så sjukt svårt att veta när man ska vara rättvis och när man ska vara schyst. För jag vill vara det hela tiden, och jag hatar att lätt bli överkörd på grund utav det. Men jag är rädd att skulle jag börja kräva rättvisa hela tiden så skulle jag aldrig kunna vara snäll.
Oh well.

Oh. Jag tror jag just kom på mitt nyårslöfte.
Jag ska hitta en balans mellan att vara rättvis och snäll.

<3 Gott nytt år på er.

Avoid Strip Clubs

Jag tror jag tänker ta det här med att begrunda det gågna året ganska seriöst.
Kommer kanske behöva skriva ett till inlägg med allt otroligt spännande jag kommer ihåg, men det har verkligen hänt en hel del fantastiska saker det här året.
Och jag har faktiskt lite svårt att minnas att det finns några negativa saker som påverkat mitt liv radikalt. Jag ser faktiskt 09 som det första riktigt lyckliga året i mitt liv. Och jag är så tacksam för alla som finns där.

Speciellt <3, han förgyller min dag, varje dag.

puss :*
Och gott nytt år.

Check the back seat

UPP OCH HOPPA!
Livet leker och även fast det händer dåliga saker ibland :3
För det finns så otroligt mycket att glädjas åt i livet.

PUSS

Cardio

Jag tog nyss reda på att min anställning på jobbet slutar på fredag.
Pappret med mina timmar jag har jobbat som jag lämnade in i fredags har inte kommit fram så jag kommer inte få min lön imorgon eftersom min chef inte tog med sig den.

Försökte ringa facket, men fick inge svar utav den ombudsman jag har haft mest kontakt med så jag skickade ett mejl angående hur jag ska göra och vad som är rätt och fel.

Som tur är så är den enda utgiften jag har i januari min mobilräkning.
Eftersom man ska flytta hem till mamma och pappa igen i ca 1-2 månader så känns det ganska skönt. Men det suger att jag inte vet om jag kommer ha något jobb eller inte.

Ska mejla NK igen idag och även bageriet som ligger vid liljeholmen för att se om jag kanske kan pusha mig till ett jobb iaf.

Ibland är det verkligen så jävla jobbigt att vara vuxen och samtidigt inte riktigt slutat vara tonåring än.
Jag vill fortfarande bara leva livet och göra sådant jag älskar och ha en mamma eller pappa att komma hem till som ger en pengar till att gå att hyra film och godis.
Supa mig redlös på helgerna och åka taxi hem och betala med pengar som pappa lagt uppe på micron.

Att försöka förstå att även om jag gör dåliga saker eller att det händer dåliga saker inte gör mig till en dålig människa är jävligt tufft just nu.
Jag är verkligen så himla trött på att inte kunna få en fast anställning på ett ställe utan att det alltid måste hända massa saker.
Nästa jobb jag får ska fan inte få sparka mig. INTE OK!
Jag vill bara få in rutiner i livet och ha en fast punkt förutom min underbara fästman.. <3 Nu när jag tänker på det är vi två den enda fasta punkten i mitt liv.

Nu pallar jag fan inte sitta och böla mer.

Puss

Always Double Tap

Just nu har jag verkligen svårt att hitta tid för någonting känns det som.
Det händer så sjukt mycket saker just nu, både bra och dåliga för den delen.
Vi ska snart flytta ut ur Villa Oldenburg, och det är både skönt och tråkigt tror jag.

Jag saknar att vara barn, när man bara kunde springa runt och skita i det mesta och man slapp tänka på ifall pengarna skulle räcka den här månaden, städa efter sig hela tiden och istället kunde man supa 7 dagar i veckan om man ville det, sova på lektionerna i skolan och bara göra allt det man hade tid och lust med att göra.

Men livet leker trotts allt, jag lever och jag ska få flytta tillbaka till min sjukt underbara lägenhet med den människa jag älskar mest.
Har dock inget jobb just nu, skulle egentligen slutat mitt jobb i slutet av november, men de är inte så planerande mina chefer ibland så jag vet faktiskt inte ens om jag ska komma tillbaka efter jul eller inte?

Ska ringa facket på måndag också eftersom det enda negativa med mitt jobb just nu är att de har krånglat sjukt mycket med timmar, ob och övertid. Vilket inte borde vara så krångligt eftersom jag har fast lön, men jobbar man för lite så har man timlön.. jag fattar inte riktigt. Och eftersom de inte lyssnar på mig så får jag dra in facket, har tröttnat på att de 3 senaste jobben jag har haft har krånglat röven av sig bara på löne fronten.

Men ikväll ska jag faktiskt göra något som tar mig tillbaka till back in the days.
Jag ska träffa Emma och vi ska ut och festa och dansa.
Jag har varken haft råd eller tid med det sen... jag vet faktiskt inte när jag senaste var ute på krogen och drack mig sådär fjortisfull.
Jag får tyvärr inte ut lika mycket utav att supa längre, det känns tråkigt.

Men jag har istället fått en massa insikter de här månaderna.
Att egentligen så går det inte att bli arg på människor, för de gör bara allt på det sätt de tror är bäst och på det sättet de har lärt sig att göra det på.
Så jag är för det mesta sur på föräldrar som inte kan uppfostra sina barn.
Fast de är å andra sidan inte deras fel heller, de gör bara vad deras föräldrar har lärt dem.

Och såhär klockan 7 en lördagmorgon är det inte så mycket jag vet vad jag ska göra.
Jag kanske ska göra lite saker jag planerat på att göra ett tag?
Sy lite kanske? Det låter bra.

Puss på er <3

Helt otroligt

Radiotjänst ringde mig för några timmar sedan.
Och det var den otrevligaste kärringen jag pratat med på år och dagar, och jag blev så paff för hon var så otrevlig från början att jag ljög ihop en osannorlik sörja som slutade med att jag kommer få betala tvlicens.
Aja, har precis börjat släppa det nu.
För en fucking tv som inte ens är min? ...
WHATEVER!